Nyheter om lavskrikan. På denna sida publiceras senaste nytt från lavskriksskogarna.

Har du information, linkar eller frågor om lavskrikan? Sänd ett meddelande till lavskriksforskaren Bo-Göran Lillandt.

Kom ihåg att rapportera alla lavskriksobservationer från Sydösterbotten till Ismo Nousiainen eller Tiira. Till Tiira kan man rapportera observationer även från andra områden.

Nyheter | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |

2009

7.12. Skriet från en döende ödemark. Läs mera från HBL-sidorna.

8.3. I Seinäjoki ordnas 11.3. ett seminarium om frivilligt skydd av skogsnaturen i södra Finland och det s.k. METSO-programmet. Tillfället, som ordnas av Södra Österbottens skogscentral och Finlands naturskyddsförbunds Österbotten-distrikt, innehåller många intressanta föredrag. Programmet för seminariet finns här (på finska).

4.3. Bo-Göran Lillandts långa karriär som lavskriksforskare började 4.3.1979. Då deltog han som ung lågstadie-elev i sin första skogsexkursion tillsammans med lektor Nils Fritzén. Fritzén hade redan då tillsammans med Harry Lillandt följt lavskrikans liv inom ett sammanhängande skogsområde på gränsen mellan Kristinestad och Närpes i fem års tid.

Under den vårens första eftermiddagsexkursion sattes utfodringsplatser med fett ut i 13 gamla revir, men inga lavskrikor sågs. Avsikten var att ta reda på var lavskrikorna rör sig innan sökandet efter deras bon inleddes litet senare på vårvintern.

Exakt 30 år efter denna milstolpe i lavskriksforskningen gjorde Bo-Göran Lillandt igen en rundtur till det ursprungliga studieområdets gamla matplatser, utrustad med en ny digikamera. Hur ser 1970-talets utvalda lavskriksskogar ut idag? En rapport från lavskriksskogen (på finska).

17.2. Under vårvintern 2009 har det gått 30 år sedan Bo-Göran Lillandt inledde sin karriär som lavskriksforskare i skogarna i Tjöck, Kristinestad, tillsammans med biologilektorn Nils Fritzén. Dessutom är det 35 år sedan Nils Fritzén startade lavskriksprojektet i Sydösterbotten tillsammans med sin dåtida elev Harry Lillandt under vårvintern 1974.

För att ihågkomma jubileumsåret publicerar vi under årets lopp minnen och berättelser från lavskriksforskningens första år. Berättelserna baseras på utförliga anteckningar som förts under fältarbetets gång, och kompletteras med nya observationer gjorda under detta år. Texterna kommer framför allt att beskriva hur skogsnaturen förändrats i Sydösterbotten under 30/35 år och hur förändringarna påverkat lavskrikans och andra arters liv under denna tid.

Bo-Göran Lillandts långa serie av antecknade fågelobservationer inleddes 17.2.1979. På första sidan i anteckningarna var inte lavskrikan i huvudrollen, utan en pärluggla! Läs mera om 30-årsjubileumspärlugglan här.

29.1. Förteckningen med länkar på lavskrikans hemsidor har uppdaterats. Under vårens lopp kommer ny information om lavskrikan i Sydösterbotten ut på hemsidorna.

2008

2.11. Lavskriksstammen krymper i Sydösterbotten. Inom studieområdet påträffades 45 bebodda lavskriksrevir och 100 individer. Läs mer om karteringens resultat hösten 2008 (på finska).

1.9. Höstens lavskriksinventering pågår för fullt i studieområdet i Sydösterbotten. De första observationerna tyder på att antalet lavskrikor har minskat. Sommarens ungproduktion ligger under medeltalet och dödligheten bland de fullvuxna fåglarna har varit högre än vanligt. Exaktare uppgifter presenteras när höstens inventering är slutförd. Lavskriksreviren hittas med hjälp av utfodringsplatser med fett: tips om hur man kartlägger lavskriksförekomster finns här (på finska).

6.3. Som slutredovisning för lavskrikans år presenteras nu alla lavskriksobservationer i Sydösterbotten under hösten 2007 kommunvis i observationstabellen (längst nere på sidan).

22.1. "Kävelyllä metsässä": södra Finlands sista lavskrikor. Lavskriksstammen minskar allt mer. Hotas lavskrikan i södra Finland av inavel? Dessa frågor behandlas (på finska) i radioprogrammet "Kävelyllä metsässä". I programmet intervjuas bl.a. Bo-Göran Lillandt. Yle, Tiedeuutiset 22.1.2008

2007

31.12. Lavskrikan i TV. Kuukkeli, metsän emäntä (Lavskrikan, skogens värdinna) på nyårsdagen 1.1.2008 YLE TV1 16.35-17.00. Många historier och föreställningar förknippas med lavskrikan. Mellan denna ödemarksfågel och människan som rör sig i naturen råder en speciell tillit och vänskap.

11.12. En kort sammanfattning av nuläget för lavskrikan i Sydösterbotten presenteras på Suupohjan lintutieteellinen yhdistys' höstmöte i Kurikka lördagen den 15.12. (högstadiets auditorium, mötet börjar klockan 13). På Finlands naturskyddsförbunds österbottniska distrikts höstmöte i Seinäjoki 18.12. (i Tapiola-gruppens möteslokal, Keskuskatu 13, kl. 18) presenterar Bo-Göran Lillandt lavskriksforskningens metoder och resultat i en mer utförlig form.

23.10. Skogens fåglar kan inte skyddas utan skog. Framtiden för lavskrikorna i södra Finland diskuterades vid ett seminarium som arrangerades 19.10. av Finlands naturskyddsförbund och Birdlife Finland. Lavskrikan behöver tillräckligt stora områden av äldre skogar som livsmiljö, medan den undviker att röra sig på öppna områden och i plantskogar. För lavskrikans framtid är det av avgörande betydelse att bevara livskraften i de revir där det regelbundet produceras ungar. Mera information om föredragen och slutsatserna från seminariet finns på Finlands Naturskyddsförbunds sidor.

19.10. Lavskriksstammen i Sydösterbotten har minskat sedan förra året, och den nedåtgående trenden har pågått en längre tid. I det traditionella undersökningsområdet sågs denna höst 131 individer i 55 revir. Jämfört med förra året har revirantalet minskat med 8 och individantalet med hela 20 procent. Individantalet ligger därmed nära bottennoteringen från år 2005 (125 individer). Den större nedgången i individantalet beror på att ungproduktionen är svag jämfört med den rekordartade nivån förra året. Den nu observerade andelen ungfåglar av hela populationen (26%) är ändå nära medelnivån för de senaste årtiondena. Som en följd av den kraftiga uppgången i råvirkespriserna avverkas skogarna i snabb takt och i många lavskriksrevir har gamla granskogar förvandlats till kalhyggen. Framtidsprognosen för lavskrikspopulationen är mycket dyster p.g.a. de omfattande skogsavverkningarna och den dåliga häckningsframgången. Årets inventering av lavskrikspopulationen i Sydösterbotten är nu inne i slutskedet, och därför är de ovan angivna värdena förmodligen slutgiltiga. Av arbetet återstår närmast att samla in matplatserna i terrängen. Under hösten har man kartlagt eventuella lavskriksförekomster även i skogsområdena söder- och österom det traditionella studieområdet utan att påträffa just några nya förekomster alls. Däremot har flera av lavskrikor bebodda skogsområden uppdagats norr om studieområdet, framförallt på Jurva kommuns område.

De nyaste resultaten från lavskriksforskningen i Sydösterbotten framgår ur tabellen, medan diagrammen visar utvecklingen av revirantalet respektive individantalet i studieområdet. Finlands naturskyddsförbund och Birdlife Finland arrangerar 19.10. ett seminarium i Tammerfors kring skyddet av lavskrikan.

7.8. Redan nu publiceras preliminära resultat av lavskriksinventeringen i Sydösterbotten, som en del av aktiviteterna kring Lavskrikans år. Tack vare det svala sommarvädret kunde kontrollerandet av matplatserna inledas redan 30.7., vilket är några dagar tidigare än förut. Matplatserna (ca 500 st) fördes ut i terrängen 1-2 veckor innan kontrollerandet inleddes. Fältarbetet utförs av Bo-Göran Lillandt och Peter Uppstu.
Under det första skedet av arbetet har kontrollerna inriktats på de gamla, välkända reviren där det är ganska lätt att observera lavskriksindividerna. Därmed har 101 lavskrikor kunnat observeras i 40 revir under 10 dagars tid. Andelen ungfåglar ligger nära långtidsmedelvärdet, och därmed klart under förra årets rekordnivå. De observationer som gjorts hittills är från revir som varit bebodda tidigare. Eventuella nya par har ännu inte hunnit ta i bruk de matplatser som finns i deras revir. Därför kan man inte ännu göra en tillförlitlig uppskattning av lavskrikspopulationens storlek i Sydösterbotten.
Lavskrikssituationen verkar allmänt sett ganska normal, och därför finns det inte anledning att förvänta sig stora förändringar i jämförelse med förra året. Uppgifter om den sydösterbottniska lavskriksstammen finns områdesvis presenterade i denna tabell; informationen kommer att uppdateras när fältarbetet fortskrider under hösten.

30.7. Fältarbetet har inletts i det sydösterbottniska lavskriksprojektet. Antalet bebodda revir och ungproduktionen utreds på traditionellt sett med hjälp av matplatser fyllda med hushållsfett. Under Lavskrikans år är det skäl att utreda lavskriksförekomsterna även i andra områden. Med hjälp av matplatser hittar man lavskrikor både i gamla revir och på nya platser. Observationer som rapporteras omgående underlättar utvärderingen av lavskrikssituationen just nu. Det är lättast att få kontakt med lavskrikorna under augusti-oktober, när fåglarna förbereder sig för vintern genom att samla matförråd. Det utlagda fettet syns bra om man t.ex. sätter det i en kasse av ståltrådsnät och hänger upp den på en trädgren. Tips om hur man kartlägger lavskriksförekomster finns här.

30.4. Aktuell information om lavskrikorna i Birkaland. Den av Pirkanmaan lintutieteellinen yhdistys utgivna tidskriften Lintuviesti berättar om lavskrikorna i Birkaland. Lavskriksavsnittet som pdf-fil (4,9 Mb). Lavskrikan är aktuell även på Tammerfors stadsbibliotek Metso, där Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans år pågår fram till 13.5.

5.4. Lavskrikan, skogens själ. I det senaste numret av Suomen Luonto presenteras lavskrikan och lavskriksforskningen i södra Finland. Artikeln i Suomen Luonto.

7.2. Forskare vädjar om att skogar som är i naturtillstånd bör skyddas. I ett brev riktat till jord- och skogsbruksministern presenterar en grupp forskare ekologiska, ekonomiska och kulturella motiv för att de skogar som är i naturtillstånd men ännu inte är skyddade behöver bevaras. Brevet kan läsas på Helsingfors universitets hemsidor. Den debatt som brevet gav upphov till kan man bekanta sig med här.

30.1. Hannu Siitonen blev förtjust i lavskrikan redan i barndomen. På Finska forstföreningens forest.fi-sidor berättas i komprimerad form om de känslor lavskrikan gett upphov till. Till lavskriksartikeln.

17.1. Lavskrikans år 2007. Birdlife Finland har valt lavskrikan till årets fågelart. Under året försöker man kartlägga lavskrikans utbredning och populationsutveckling speciellt i södra Finland. Som ett led i firandet av lavskrikans år har också dessa lavskrikans hemsidor uppdaterats. Årets fågel presenteras även på Birdlifes sidor: Lavskrikan – årets fågelart 2007.

17.1. Lavskrikorna i Birkaland är i farozonen, och därför väcker skogsavverkningarna i lavskriksreviren uppmärksamhet. Mera information om detta på Naturskyddsförbundets och Greenpeace’ hemsidor.

2006

17.10. Lavskrikans populationsnedgång avstannade i Sydösterbotten. Höstens kartering har gett positiva resultat. Tack vare ett utomordentligt häckningsresultat bröts den branta populationsnedgången. Inom studieområdet har hittills observerats 163 lavskrikor, vilket är 34 individer fler än förra året. Tack vare den goda häckningsframgången steg andelen ungfåglar av alla observerade individer i populationen till över 35 procent. Antalet bebodda lavskriksrevir är 60, varvid revirantalet ökade med en femtedel. Lavskrikans framtid är helt beroende av hur mycket skog som finns kvar i området. På kalhyggen eller i plantskogar eller annars glesa skogar finner lavskrikan inte tillräckligt med skydd eller föda. Lavskrikan behöver även äldre och tätare skogar i sitt revir.

8.9. Tidningen Luonnonsuojelija (pdf 890 kb) berättar om lavskriksforskningen i Sydösterbotten med anledning av det miljöpris som Finlands naturskyddsförbund gett forskningsprojektet.

22.8. Klimatförändringarna stressar lavskrikans systerart i Kanada. Under de varma höstarna förstörs gråskrikans vinterförråd, och detta försvagar fåglarnas kondition och häckningsresultat på våren. En nyhetsartikel kring detta tema finns i Tiede-lehti (på finska).

5.7. Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans skog har under sommaren återvänt till Österbotten, till nationalparken Lauhanvuoris omgivningar. I juli hålles utställningen i Muurahainens naturstuga i Kauhajoki, och i augusti hålles den på Lauhansarvi naturturistcentrum i Storå.

5.6. Det sydösterbottniska lavskriksforskningsprojektet erhöll Finlands naturskyddsförbunds miljöpris 2006. Projektet startades av biologilektorn Nils Fritzén tillsammans med Harry Lillandt 1974. Numera bedrivs forskningen av Bo-Göran Lillandt i samarbete med akademiska forskargrupper och flera naturintresserade personer med särskilt varmt intresse för lavskrikan. Naturskyddsförbundets pressmeddelande (på finska) och Bo-Göran Lillandts tacktal (svenskspråkig översättning).

1.5. Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans skog hålles i nationalparken Seitseminens naturum i Kuru 1.-31.5.2006. Även den förnyade basutställningen har öppnats.

27.4. Lavskrikssituationen i Birkaland redovisas i en färsk publikation skriven av lavskriksexperten Rainer Mäkelä, aktiv inom Pirkanmaan lintutieteellinen yhdistys. Skriften Pirkanmaan ja lähialueiden kuukkelit - Metsiemme peruslajista uhanalaiseksi harvinaisuudeksi beskriver lavskrikan, dess tillbakagång och de insatser som gjorts för att främja artens framtid i Birkaland. Mera information (på finska) i Finlands Naturskyddsförbunds pressmeddelande, info.

27.4. Lavskrikan kom in i riksdagen! Riksdagsledamot Oras Tynkkynen gjorde ett skriftligt spörsmål om lavskrikans framtid i södra Finland.

25.4. Motståndet mot skogsavverkningarna i lavskriksreviren vid Riponeva i Virdois behandlades i tingsrätten i Orivesi. Konflikten uppstod kring Forststyrelsens avverkningar i slutet av år 2004. De som försvarade lavskrikorna åtalades för hindrande av skogsavverkning, medan motparten representerades av den skogsmaskinentreprenör som genomförde avverkningarna. I rätten hänvisades bl.a. till yttrandefriheten samt till skogs- och naturskyddslagens inbördes ställning. Rätten avger sin dom i maj. Tilläggsuppgifter (på finska) i Finlands Naturskyddsförbunds pressmeddelande, Lintuviesti.

10.4. En färsk utredning om lavskriksförekomsten i södra Finland 1990-2005 har publicerats. Utredningen visar att lavskrikan förekommer mycket oregelbundet i södra och mellersta Finland. Rapporten innehåller rikligt med information även om lavskrikorna i Sydösterbotten. På Miljöministeriets hemsida finns ett pressmeddelande om rapporten, och dessutom kan rapporten i sin helhet (på finska, pdf 2,58 M) och en utbredningskarta (pdf 543 kt) laddas ner i pdf-format.

6.3. Arbetsplats för en lavskriksforskare i fyra år.

17.2. Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans skog fortsätter till slutet av februari i Vasa. Inför utställningen trycktes en tvåspråkig informationsbroschyr om lavskriksforskningen i Sydösterbotten. Den finns nu tillgänglig även i pdf-format. Texten, som skrivits av Peter Uppstu, har publicerats också i senaste numret av Lintuviesti och Hippiäinen.

10.1. Lavskriksfotografen och tidigare spjutkastaren Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans skog hålles i Vasa på Österbottens Museum, Terranova 17.1.-28.2.2006. Närmare information om utställningen finns här. Utställningen presenterades tidigare i Kristinestad: Hannu Siitonens lavskriksfotoutställning i Kristinestad (Syd-Österbotten 16.7.2005)
I samband med öppnandet av utställningen hålles ett tillfälle för allmänheten 17.1. kl. 18.30, där Hannu Siitonen presenterar utställningen och berättar om lavskriksfotograferingen (på finska). Vid tillfället visas dessutom en film om lavskrikan, och lavskriksforskaren Bo-Göran Lillandt berättar om lavskriksforskningen i Sydösterbotten.

2005

3.12. Lavskrikan berättar om sina hemligheter i Kuukkeli-lehti.

7.11. Över 30 år av lavskriksforskning i Sydösterbotten

30.10. Lavskrikan i TV. Naturprogrammet Uteliv besökte Sydösterbotten och filmade lavskrikor och lavskriksforskningen. FST och TV2, måndag 7.11.2005 kl. 18.35. Programmet finns i Svenska Yles arkivet.

1.9. Resultaten från lavskriksinventeringen år 2004 har nu publicerats i fågeltidskriften Hippiäinen. Artikeln (på finska) kan läsas i pdf-format.

31.7. På grund av det stora intresset för Hannu Siitonens fotoutställning Lavskrikans skog hålles den öppen för allmänheten i Kristinestad ännu inkommande vecka. Sista utställningsdagen blir lö 6.8., närmare information nedan.

20.7. De nyaste uppgifterna om lavskrikans situation i Suomenselkä-området framgår ur en artikel i Suomenselän Linnut 2/2005. I artikeln efterfrågas personer som vill vara med om att effektivera lavskriksinventeringen i följande kommuner: Multia, Pykönmäki, Ähtäri, Soini, Karstula, Kyyjärvi, Perho, Kivijärvi och Kinnula.

6.7. Lavskrikans skog – fotoutställning i Kristinestad
Lavskrikans vän och fotograf samt tidigare spjutkastaren Hannu Siitonen öppnar sin fotoutställning Lavskrikans skog i samband med sommarmarknaden i Kristinestad. Utställningen öppnas torsdagen 14.7.2005 kl. 18.00. Hannu Siitonen håller då ett föredrag för allmänheten om lavskrikan, arrangerat av Medborgarinstitutet i Kristinestad. Utställningen och föredraget hålles i Felénska huset, som hör till Lebellska Köpmansgården. Utställningen är öppen i två veckor på adressen Strandgatan 51-53, tel. (06) 221 2159, öppet kl. 11-17, helger kl. 11-14.
Hannu Siitonens lavskriksfotoutställning i Kristinestad (Syd-Österbotten 16.7.2005)

11.4. Artikel om den Heliga Fågeln i senaste numret av tidningen Kuukkeli.

2.3. Lavskriksfotografen Hannu Siitonen från Parikkala belönades med miljöpriset år 2004 för hans långvariga insatser för skyddet av lavskrikan. Priset utdelades av Sydöstra Finlands miljöcentral. Kuukkelikuvaajalle ympäristöpalkinto

12.1. Lavskriksartikeln från Finlands Natur 4/2004 är nu i sin helhet tillgänglig på hemsidan. Samma artikel har publicerats på finska i Linnut 2/2004. Lavskriksartikeln i Hippiäinen 2/2003 har även fått ett sammandrag på svenska.

7.1. Resultaten från lavskriksinventeringen i Sydösterbotten hösten 2004 är nu klara. Lavskriksbeståndet minskade t.o.m. ännu mera än väntat: revirantalet var 63 (86 år 2003, -27%). Ungproduktionen var dock klart bättre än föregående år. Vi fann 52 ungfåglar, d.v.s. 31% av alla observerade individer var unga (totalt sågs 169 individer). Nedgången i individantalet (-15,5%) var således betydligt mindre än nedgången i revirantalet. På basen av detta kan man hoppas att beståndsnedgången inte fortsätter år 2005. Å andra sidan är effekterna av de omfattande skogsavverkningarna nu som kraftigast: slutavverkningarna av gamla skogar berör s.g.s. varenda revir. Ytterligare information om lavskriksforskningen publiceras i Hippiäinen och på dessa sidor under vinterns lopp.

6.1. Lavskriksfotografen Hannu Siitonen har uppdaterat [sina hemsidor], och lagt till många fantastiska lavskriks- och övriga naturfoton.

2004

26.5. En omfattande uppdatering av lavskrikans hemsidor är på gång. De svenskspråkiga sidorna kommer även att uppdateras under sommarens lopp, men tillsvidare finns den nyaste informationen bara på de finskspråkiga sidorna.